1992-Malmöligan

Malmöligan: Namnet Malmöligan togs i bruk 1986. Namn som "den nya generationen Malmöpoeter" och "Unga Malmöpoeter" förekom samtidigt i pressen, vid sidan av "Malmöligan". Tidigt fanns kontakter med några av de ledande, nya danska poeterna. Bland annat arrangerades redan 1982 en uppläsning med titeln ”Utanför samhället” i Lund där Håkan Sandell, Per Linde samt Michael Strunge och Søren Ulrik Thomsen stod på scenen. Kristian Lundberg adderades 1986 till gruppen som först kan sägas ha bestått av Clemens Altgård, Håkan Sandell och Per Linde. 1987 blev Martti Soutkari och Lukas Moodysson medlemmar. Malmöligan: en originalantologi utkom 1992 på Ellerströms och var försedd med ett efterord av Peter Luthersson. Vid det laget hade ligan hunnit göra en lång rad uppläsningar på allt från svartklubbar till bibliotek. Radioinspelningar gjordes också och i april 1992 handlade Riksradions lyrikmagasin om Malmöligan. Gruppen upplöstes i mars 1993, i samband med en kaotisk uppläsning kallad "Sista natten med Malmöligan", på galleriet Adelgatan 5 i Malmö. ”Sista natten” syftade från början på att galleristen Christina Lång denna kväll arrangerade en avslutningsfest för Adelgatan 5. Följaktligen var det inte meningen att det skulle bli Malmöligans sista natt. Med antologin Stridselefanten nedför vägen igen, utgiven på Pequod Press 1997, återförenades en ligakvartett: Clemens Altgård, Per Linde, Kristian Lundberg och Håkan Sandell, De nya dikterna visade att det fortfarande fanns gemensamma nämnare. Bokens förord skrevs av den danske litteraturkritikern Erik Skyum-Nielsen.

Du står vid ditt öde hav

i ligustersvärmarskymning

och hatar tennis

 

På parnassen syns inga

blänkande arbetarhjälmar

 

Ditt sjunkna Atlantis

atomer, atomer, atomer

Här kommer den Tomma Himlen

 

Du stoppar ett moln och vill kliva på

Dina ögon gnistrar

likt det Vade Retro! som skrivits

av barnen med nitar på läder

 

Den verkliga kunskapen var det

du sökte och slutligen fann du

Stormarnas vrede

Clemens Altgård

Nyss gick solen upp och gatan ligger lugn

Men marken skvallrar om avlägset muller

Det ökar i styrka och nu är han synlig

 

Den gamle pundaren Dennis som rullar

på rullskridskor fram genom gryning

Tidigt guldljus i juli avslöjar kroppen

 

och dess förfall; fastän dynamisk är redan

Döden dess Herre och har förvandlat

till en strålande avbild sitt offer

 

Ögonen är blekt blå men lyser

i Dennis dödskallenylle som visslar

förbi med en pust som från öppnad grav

 

Clemens Altgård

Dela med

Subscribe to RSS - 1992-Malmöligan